Ikon som visar att sidan läses in

Sämhällsorienterande ämnen

Kursplan i Geografi, Historia, Religionskunskap och Samhällskunskap (SO)Kunskapskrav i Geografi, Historia, Religionskunskap och Samhällskunskap (SO)

Kursplaner i Samhällsorienterande ämnen (SO)

Kursplan i ämnet Geografi

Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.

Ämnets syfte

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
  • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll för årskurs 7-9

Livsmiljöer

  • Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
  • Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
  • Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
  • Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
  • Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
     

Kursplan i ämnet Historia

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Ämnets syfte

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll för årskurs 7-9

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700—talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
  • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700—1900

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kursplan i ämnet Religionskunskap

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Ämnets syfte

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll för årskurs 7-9

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
  • Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Kursplan i ämnet Samhällskunskap

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Ämnets syfte

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesse

Centralt innehåll för årskurs 7-9

Individer och gemenskaper

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
  • Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Samhällsresurser och fördelning

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
     

 

Lindgårdsskolans skolexpedition     Adress: Kyrkvägen 7 (Box 2012) 737 02 Fagersta     Telefon: 0223-434 49